Efter att man fullgjort sin läroplikt, d.v.s. gått ut grundskolans 9 obligatoriska år, behöver man inte längre gå i skola om man inte vill. De flesta väljer ändå att studera vidare på andra stadiet, antingen vid ett gymnasium eller vid en yrkesskola. Efter grundskolan finns det även andra möjligheter än gymnasie- och yrkesutbildning, till exempel tionde klassen, yrkesstarten, folkhögskolor och ungdomsverkstäder.
Den i allmänhet tre år långa gymnasieutbildningen avslutas med en studentexamen. De som väljer en yrkesutbildning utbildas på ca tre år till ett yrke och avlägger en yrkesinriktad grundexamen. Man kan också välja att kombinera gymnasiestudier och yrkesstudier. Efter slutförda studier på andra stadiet (gäller både gymnasiestudier och yrkesstudier) kan studerande välja att söka vidare till tredje stadiet (högskolestudier).
I Finland erbjuds svenskspråkig utbildning på andra stadiet på flera håll i landet. Antalet svenskspråkiga gymnasier är närmare 40, och det finns också gott om svenskspråkiga och tvåspråkiga yrkesläroanstalter.
För mera information om andra stadiets studier, kontakta studiehandledaren vid din skola och besök skolornas egna webbsidor.
Bekanta dig gärna även med följande webbplatser:
På Svenskskola.fi hittar du information om alla de svenskspråkiga skolor som finns i Finland, både grundskolor och andra stadiets utbildningar.
På Studieinfo.fi hittar du information om olika studiemöjligheter både på andra och tredje stadiet, vuxenutbildning, studier utomlands, viktiga datum med mera.
På Substans.fi hittar du information om olika svenskspråkiga yrkesutbildningar.
På Utbildningsstyrelsens hemsida kan du läsa om det finländska utbildningssystemet, hur man söker till utbildningar och mycket mer.
På AVO hittar du information om närmare 300 olika yrken och vilka studier som behövs för yrken i fråga.
På Undervisnings- och kulturministeriets hemsida hittar du information om Finlands utbildningssystem, olika utbildningsformer, utbildningspolitik med mera.
Gymnasiet
Gymnasieutbildningens uppgift är att ge en bred allmänbildning och tillräckliga färdigheter för fortsatta studier som bygger på gymnasiets lärokurser. De kunskaper och färdigheter som de studerande tillägnat sig i gymnasiet påvisas genom avgångsbetyget från gymnasiet och studentexamensbetyget. Antagningen av studerande till gymnasiet baserar sig huvudsakligen på tidigare studieprestationer, men observera att antagningskriterierna kan variera beroende på gymnasium.
I allmänhet omfattar gymnasieutbildningen tre år, men i praktiken är det också möjligt att avlägga utbildningen på två eller fyra år. Gymnasiestudierna består av obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är valfria kurser som ansluter sig till de obligatoriska kurserna i ett läroämne. Gymnasierna brukar även erbjuda egna, skolspecifika fördjupade och tillämpade kurser. För att kunna ta ut sitt avgångsbetyg och studentexamensbetyg krävs det att man avlagt minst 75 kurser. Obligatoriska och nationellt fördjupade kurser kan också avläggas vid andra gymnasier i samband med så kallade gäst- eller flexperioder.
Gymnasieutbildningen avslutas med en riksomfattande studentexamen. Det är obligatoriskt att skriva fyra prov, men man kan frivilligt välja att ta in extra prov i sin examen. De som fått sin studentexamen godkänd och slutfört gymnasiets hela lärokurs får utöver avgångsbetyget ett studentexamensbetyg som omfattar de prov som avlagts i studentexamen. De som studerar vid en yrkesläroanstalt på andra stadiet är också berättigade att avlägga studentexamen om de så önskar.
Yrkesskolor
Yrkesutbildningens mål är att de studerande skall uppnå sådana yrkeskunskaper att de efter fullgjorda studier kan utöva ett självständigt yrke. Den grundläggande yrkesutbildningen kan avläggas antingen genom skolstudier vid läroanstalter eller i form av läroavtalsutbildning. Yrkesinriktad tilläggs-och vidareutbildning kan genomföras i senare skeden av yrkeskarriären.
Antagningskriterierna till yrkesläroanstalterna varierar, men antagningen av studerande kan basera sig på tidigare studieprestationer, arbetserfarenhet samt eventuellt inträdesprov och lämplighetstest.
Den grundläggande yrkesutbildningen leder till yrkesinriktad grundexamen och ger de studerande omfattande yrkesinriktade grundfärdigheter. Utbildningen består av 120 studieveckor, är i allmänhet treårig och omfattar yrkesinriktade studier, gemensamma och obligatoriska studier samt valfria studier. Minst 20 studieveckor avläggs dessutom i form av arbetspraktik och även olika yrkesprov samt ett lärdomsprov ingår i examen. Ett examensbetyg som består av ett avgångsbetyg och ett yrkesprovsbetyg fås då alla nödvändiga studier är genomförda.
Studerande vid yrkesläroanstalter kan även välja att avlägga både yrkesinriktad grundexamen och studentexamen i form av en dubbelexamen, vilket innebär att man studerar vid en yrkesläroanstalt och samtidigt deltar i studentexamen. Om man är intresserad av att åka utomlands kan man också åka i elevutbyte eller söka en arbetspraktikplats utomlands via sin läroanstalt.
Ansökan till andra stadiets utbildning i Finland
I allmänhet baserar sig antagningen av studerande till andra stadiets utbildning på tidigare skolbetyg, men i urvalsprocessen kan även inträdes- och lämplighetsprov ingå.
Ansökan till gymnasieutbildning och yrkesutbildning sker i regel via den riksomfattande gemensamma ansökan i slutskedet av den grundläggande utbildningen. Gemensam ansökan ordnas två gånger per år, på våren och på hösten. Till studieplatser som inte fylls under våren anordnas en kompletteringsansökan.Observera att vissa läroanstalter och utbildningslinjer tillämpar egna ansökningsprogram.
För mera information om den gemensamma ansökan hittar du på Studieinfo.fi.
Andra möjligheter efter grundskolan
Tionde klassen
Innan man inleder sina studier på andra stadiet går det också att avlägga en frivillig tionde årskurs, ifall man till exempel vill höja sina vitsord eller ännu vill fundera över sina yrkesplaner. Tionde klassen kan avläggas både vid grundskolor och folkhögskolor. För att kunna antas till tionde klassen krävs avgångsbetyg från grundskolan. Man söker till tionde klassen under sommaren efter den egentliga gemensamma ansökan. Ytterligare information om tionde klassen fås av grundskolorna och folkhögskolorna, se även till exempel Studieinfo.fi.
Yrkesstarten
Vissa utbildningsanordnare erbjuder orienterande och förberedande utbildning, en s.k. yrkesstart, för ungdomar som gått ut grundskolan men som ännu inte gjort sitt yrkesval eller som av någon orsak blivit utan studieplats efter grundskolan. Avsikten med utbildningen är att man under ett års tid bekantar sig med olika branscher och yrken samt förbättrar sina studiefärdigheter. Kontakta din grundskolas studiehandledare för mera information om yrkesstarten, och se även Studieinfo.fi.
Folkhögskolor
Folkhögskolorna erbjuder flera olika studiemöjligheter för människor i alla åldrar, och för ungdomar finns det flera alternativ att välja mellan. Förutom linjerna vid fritt bildningsarbete erbjuder vissa folkhögskolor tionde klassen, och vid flera folkhögskolor kan man även studera grundskolans och gymnasiets lärokurser samt erhålla grundläggande yrkesutbildning. Vilka studielinjer som erbjuds varierar beroende på folkhögskola. Det finns flera svenskspråkiga och tvåspråkiga folkhögskolor.
För mera information om folkhögskolor i Finland, se: Folkhögskolor.fi.
Ungdomsverkstäder
Efter avklarade grundskolestudier kan det mycket väl hända att man inte har en blåblek aning om vad man vill syssla med i framtiden. Ungdomsverkstäderna kan fungera som ett meningsfullt alternativ åt ungdomar under 29 år som till exempel avbrutit studierna, saknar arbets- och studieplats eller vars framtidsplaner helt enkelt är oklara. Genom individuell handledning och arbetsträning strävar ungdomsverkstäderna att stöda de ungas motivation och att hjälpa dem att hitta rätt bland studier och arbetsliv. Deltagande i verkstädernas mångsidiga verksamhet ger ungdomarna goda möjligheter att tillägna sig de kunskaper och färdigheter som behövs i arbetslivet och vid fortsatta studier. Information om ungdomsverkstäder med svenskspråkig verksamhet hittas bl.a. på ULA kompetenscentrets webbsida.
Sommargymnasier- och universitet
För ungdomar erbjuds även goda möjligheter att idka frivilliga studier, bland annat genom att delta i den verksamhet som arrangeras vid sommargymnasier och sommaruniversitet. Sommargymnasierna är avsedda för studerande över 15 år och ordnas både i Finland och utomlands. Vid sommargymnasierna sker undervisningen i form av intensiva studieperioder på 1-3 veckor, då man bl.a. kan välja att förbereda sig för gymnasieutbildningen eller avlägga gymnasiekurser. Sommaruniversiteten är regionala utbildningsorganisationer som erbjuder frivilliga kurser, utbildningar och övriga aktiviteter för både unga och vuxna. För mera information, se: Sommargymnasiesamfundet R.f. och Sommaruniversiteten i Finland.